På kryssning i Diskobukten

Från Kangerlussuaq i syd till Uummannaq och Ukkusissat norr om 70:e breddgraden, seglar vi bland glödande isberg och dykande valar. Följ med Hurtigrutens expeditionsfartyg MS Fram på en kryssning i grönländska Diskobukten.

Mockajacka, ljusbruna chinos och en grön Tuborg i handen. Mannen är i 70-årsåldern, solbränd och rakryggad, med kråksparkar som djupa diken runt ögonen.

Han sitter längst ut på den väderslitna träbänken, som för att ge plats åt andra. Knappast nödvändigt på en plats där han nyss var ensam med berghällen, måsarna och det häpnadsväckande panoramat över en fjord fylld med glittrande, soldränkta isberg.

Hans Möller har varit på födelsedagskalas för sitt barnbarn som bor i Ilulissat. Flickan fyllde sju år och i plastpåsar i sin ryggsäck har han resterna från fikat: fryst valkött skuret i små godisbitar.

- Vill du smaka lite mattak? frågar han efter en stund. Vi har pratat om Grönland, Danmark, om Stockholm som han besökte en gång i ungdomen, och han har berättat om hur fel han anser att restriktionerna kring valjakt är. Jag tackar nyfiket ja.

Nyttigt och bra för tänderna

Fem minuter senare har jag fortfarande mattak i munnen. Mattak är en bit hud från narval med en köttslamsa kvar på insidan. Den grönländska delikatessen går bara inte att tugga ner. Smaken och konsistensen liknar inget jag känt tidigare, och förhoppningsvis aldrig behöver smaka igen. Lite kadaver, en gnutta jord, slemmigt, kallt.

Mina ögon tåras, Hans Möller skrattar. Säger att det är något man måste lära sig att tycka om, men att det är bra mat. Nyttigt. Och dessutom förklaringen till att grönländska skolbarn förvånade danska tandläkare när de på 1950-talet kom till ön för att undersöka befolkningens munhälsa. Att tugga det råa valköttet hade gjort tänderna starka och rena.

När Hans vänder blicken mot isbergen i fjorden utanför passar jag på. Mattakbiten hamnar i en grästuva under bänken och jag kan äntligen fortsätta att beundra skådespelet framför mig.

Skönhet i världsklass

Ilulissats isfjord är fyra mil lång, världsarvslistad sedan 2004, och en plats vars skönhet tar andan även ur den mest förhärdade storstadsbo. Är du bara en gnutta naturintresserad placeras isfjorden snabbt på samma lista som savannerna i Afrika, Himalayas berg, eller Borneos regnskogar. 

Längst in i fjorden finns en av världens mest produktiva glaciärer, Sermeq Kujalleq. Den rör sig upp till 40 meter per dag sommartid och kalvar cirka 20 miljarder ton isberg varje år.

Många av isbergen är så stora, det största man mätt reste sig 120 meter över havsytan, att de fastnar på fjordens botten på sin väg ut till havs. Ibland dröjer det år innan de smält så pass mycket att de kan flyta vidare. Mycket talar för att det isberg som sänkte Titanic hade sitt ursprung just här.

Ischock på isfjorden

Tidigare samma dag befann jag mig mitt bland dessa isberg, på en utflyktsbåt som kryssade på fjorden, när ett isberg plötsligt sprack. Först small det som ett gevärsskott och med ett brak och ett imponerande plask kalvade en stor bit is ner i havet - alldeles för nära båten.

Vi som var ombord skrek rakt ut. Förvånade. Rädda. Imponerade. Kaptenen styrde snabbt undan den svallvåg som rullade mot oss. Den adrenalinfnittriga guiden på båten berättade efteråt att hon gjort över 90 turer och aldrig tidigare varit med om en stor kalvning. Ett danskt tv-team hade cirkulerat i fjorden i två veckor utan att lyckas fånga en enda kalvning på bild. Vi var på plats i ett par timmar och fick ett minne för livet.

Med smaken av rå narval i munnen och glänsande isberg på näthinnan, promenerar jag förbi ylande slädhundar tillbaka in till Ilulissat. Grönlands tredje största stad, med drygt 5 000 invånare, har såväl femstjärnigt hotell som Jyskbutik och trafikskyltar som varnar bilisterna för korsande slädspår.

Tillbaka till Fram

Från den livliga hamnen, där valfångstfartyg ligger sida vid sida med trålare och enstaka segelbåtar, blir jag utskjutsad till MS Fram i en av fartygets små landstigningsbåtar. Tar en kaffe vid panoramafönstren i salongen på översta däck, bläddrar bland bilderna i kameran och konstaterar att Grönland gör sig lika bra fångat på minneskort som i verkligheten.

Vi närmar oss slutet på den åtta dagar långa kryssningen i Diskobukten på Grönlands västkust. Efter den första kvällens och nattens täta dimma, när vi seglade från Kangerlussuaq i den 18 mil långa fjorden ut mot kusten, har vädret pendlat mellan vackert och perfekt.

Från det ögonblick vi nådde färgglada Sisimiut, Grönlands näst största stad, har vi haft djupblå sommarhimmel, värmande sol, och uppemot tjugo grader mitt på dagen. Stolarna och de två bubbelpoolerna på ytterdäck har kommit till större användning än man skulle kunna tro.

Brinnande isberg

Den tredje kvällen, när vi kryssade från Qeqertersuaq till Uummannaq, badade Diskobukten i en midnattssol som fick isbergen framför båten att glöda, ja nästan att brinna. Jag stod på däck, i fören på Fram, och tog bild efter bild. Runt om mig rasslade slutarna från andra passagerares kameror. Naturen var så vacker att det nästan inte gick att ta in.

MS Fram togs i trafik 2007 och är nyast i Hurtigrutens flotta. Hon är döpt efter polarforskaren Fritjof Nansens legendariska fartyg och är specialbyggd och isklassad för att kryssa i arktiska områden. Sommartid i Grönland och Svalbard, vintertid i Antarktis.

Stämningen ombord på det förhållandevis lilla fartyget, hon tar 318 passagerare, har väldigt lite gemensamt med kryssningar i Medelhavet eller Karibien.

Expedition och upptäckter

Passagerarna på Fram är, för att generalisera, mer intresserade av natur och djurliv än av kasinospel och musikalshower. När kaptenen mitt under middagen saktar in fartyget och i högtalarna meddelar att en knölval siktats på styrbords sida, greppar hälften av matgästerna sina kameror och lämnar borden för några minuter på däck. Känslan av expedition och upptäckarlust är påtaglig.

För den som vill komma hem från en resa lite klokare och kunnigare, hålls varje dag föredrag på olika teman. I fartygets expeditionsteam finns bland annat glaciärforskare, grönlandskännare och valexperter, som gärna delar med sig av sina kunskaper.

Dygnen på MS Fram följer ett tydligt mönster. Under kvällar och nätter seglar vi till nästa dags anhalt. På morgonen sjösätter besättningen de små landstigningsbåtarna och ropar gruppvis upp passagerna för transport in städer, byar eller glaciärer.

På ditt eget sätt

Men det är inte så styrt som det låter. Den som vill stanna på fartyget gör det, den som vill åka in lite senare – eller tillbaka till fartyget någon timme tidigare – blir skjutsade så fort det finns en ledig båt. Du kan uppleva Grönland i grupp med guide, eller helt på egen hand om du så önskar.

Utflykterna är också tydligt graderade efter hur krävande de är, vilket är klokt med tanke på att medelåldern ombord är förhållandevis hög.

När vi på den åttonde dagen återvänder till Kangerlussuaq för att ta flyget till Köpenhamn, har vi en utflykt kvar. En dag som visar sig bli minst lika intressant som de till sjöss. I bussar skumpar vi iväg mot den gigantiska grönländska inlandsisen cirka 25 kilometer bort.

Närkontakt med myskoxar

Vi hinner inte mer än halvvägs innan föraren siktar en myskoxe i en älvsänka ganska långt från bussen. Några minuter senare bromsar han in så att det dammar av grusvägen. Hundra meter bort, mitt på vägen, tronar en stor myskoxe. Vi hinner precis ut ur bussen och får upp kamerorna innan den sätter av – rakt emot oss.

Pälsen gungar som ett hölass och hovarna klapprar mot marken. Men precis när det börjar kännas lite för nära, och jag sneglar mot flyktvägen in genom bussdörren, viker det ståtliga djuret av, saktar ner, och sällar sig till en kamrat på en bergssida bredvid vägen.

Kameran rasslar vidare och myskoxarna gör sällskap på minneskortet med valfenor, fiskare, leende grönländska barn, fartyg, glödande isberg - och en öldrickande, mattakätande farbror.

TEXT & FOTO
Göran Ingman
goran@bortabra.se

>> FLER RESEREPORTAGE PÅ BORTABRA.se

Mer från BortaBra.se

• Världens finaste cykelturer

• Aruba? Nej, Aaaaaaaruba!

• 10 sköna öar att längta till

• Vi jagar stormar i USA

• Bildspecial! Lyx i luften

• Resa till oktoberfesten - så gör du